Månkärlek
Livet handlar
inte om mig
Det handlar om
den
omtanke
vi ger
andra
Att leva är
inte hur mycket sol
som når
mitt hjärta
Utan hur mycket
som kan reflekteras
i ditt
Jag ser
dina ögon
och känner
paradiset andas
SÅ KÄNNS KÄRLEK
Smärtan
av nuets lycka
Jag plockar
av mig tiden
Huden är len
inunder
mjuk
som mina
tankar
om dig
Din närvaro
obeskrivbar, nära
full
Ditt sätt att le
Det utanpåiga
obetydligt
Ser liksom in
genom lagren
av spår
Ditt väsen
av guld
din ton, din stämma
genljuder
i mina vatten
(jag trivs)
I dessa tider
när ljusen fladdrar
vi tar oss i
kragen
och slår några knop
Du lever din tid
och du gör ditt liv
Du fattar
eller inte
och riket är ditt
Du stundar dagen
till ära
skrider fram i
din tystnad
och jag är i centrum
och du i mitt
© Birgitta Helena Järnåker